Yrkesfrågor

0
 

Konkurrensverket har i december 1995 uttalat sig för att även legitimerade psykoterapeuter som inte är läkare bör få möjlighet att anslutas till det offentliga ersättningssystemet.

(PPP) Yrkesföreningen för psykologer som är privatpraktiserande leg. psykoterapeuter och/eller psykoanalytiker inom Sveriges Psykologförbund hade skrivit till Konkurrensverket och påtalat de olika ersättningsvillkor som gäller för privata vårdgivare vad gäller psykoterapi. Konkurrensverket fattade följande beslut:

Olikformiga ersättningsvillkor för privata vårdgivare – psykoterapi
Ni har i skrivelse till Konkurrensverket påtalat att det råder olika ekonomiska förutsättningar för privatpraktiserande psykoterapeuter beroende på vilken grundutbildning dessa har. Ni anser detta konkurrensbegränsande och vill att Konkurrensverket skall åtgärda detta. I Er skrivelse har ni anfört bl a följande.

Psykoterapi och psykoanalys är två behandlingsformer som med framgång används för att bota eller lindra olika typer av psykiska störningar. I dag finns sådan behandling att få inom såväl den offentliga som privata vården. Psykoterapi kräver en gedigen utbildning. Utbildningen leder fram till en examen som berättigar den utbildade att få legitimation som psykoterapeut av Socialstyrelsen.

Huvuddelen av de som blir antagna till psykoterapeututbildning är psykologer, kuratorer och psykiater (läkare med specialistutbildning i psykiatri). Alla de olika yrkeskategorierna erhåller samma utbildning och har efter genomgången utbildning likvärdig kompetens i enlighet med Socialstyrelsens krav för legitimation som psykoterapeut.

Det är emellertid enbart de legitimerade psykoterapeuter som har läkarutbildning som har möjlighet att som privatpraktiserande ansluta sig till det offentliga försäkringssystemet, antingen via försäkringskassan eller genom vårdavtal med landstingen. Härigenom ersätts de behandlingar som utförs av läkare med en kombination av medel från den allmänna försäkringen och en av landstingen fastställd patientavgift vilken betalas av patienten. Detta skapar en omöjlig konkurrenssituation då legitimerade psykoterapeuter utan läkarutbildning är tvungna att debitera patienten hela kostnaden för behandlingen. Staten har härigenom givit läkarna en monopolsituation som snedvrider konkurrensen. Den ojämlika konkurrenssituationen leder till en mycket besvärlig situation för de privatpraktiserande psykoterapeuterna. Konkurrensen om behandlingarna kommer inte att ske utifrån kompetens inom yrket utan bestäms av huruvida terapeuten är ansluten till försäkringssystemet eller ej.

Möjlighet att sluta vårdavtal med landstingen finns för alla legitimerade psykoterapeuter men denna möjlighet är starkt begränsad och uppväger inte den snedvridning som uppstår.

Mot bakgrund av ovanstående hemställer vi sålunda att Konkurrensverket tar upp till behandling de otillbörliga konkurrensfördelar som för närvarande finns inom psykoterapins område och vidtar de åtgärder som krävs för att rätta till denna situation.

Övrigt – lagregler m m
Lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning reglerar möjligheten för anslutning till det offentliga ersättningssystemet för de yrkeskategorier som är aktuella i detta ärende. Av denna lag följer att det endast är läkare som har möjlighet till anslutning. I förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning anges förutsättningar för och storleken på arvode som lämnas för behandling som ges av läkare som också är legitimerad psykoterapeut.

I Psykiatriutredningens slutbetänkande Välfärd och valfrihet – service, stöd och vård för psykiskt störda (SOU 1992:73) föreslås att möjligheten för legitimerade psykoterapeuter att efter ansökan förtecknas hos försäkringskassan som enskild vårdgivare bör utvidgas till att omfatta terapeuter som inte är legitimerade läkare. Psykiatriutredningen utredde inte närmare frågan om psykoterapins långsiktiga finansiering utan överlät detta till Utredningen om hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation (HSU 2000).

KONKURRENSVERKETS BEDÖMNING
Konkurrensverket skall verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsumenterna. Det sker bl.a. genom att med stöd av konkurrenslagen (1993:20), KL, pröva företags konkurrensbegränsande beteenden.

Den fråga som aktualiseras i detta fall är statens sätt att utforma möjligheterna till anslutning till det offentliga ersätt-ningssystemet för hälso- och sjukvård. Det föreligger alltså inget konkurrensbegränsande beteende av något företag, varför KL inte är tillämplig i detta fall.

Vid sidan av tillämpningen av konkurrenslagen skall verket enligt instruktionen (SFS 1992:820) bl a

  • lämna förslag till förändringar av regleringar som hämmar konkurrensen,
  • uppmärksamma hinder mot en effektiv konkurrens i offentlig verksamhet samt
  • allmänt främja ett konkurrensinriktat synsätt i samhället.
      

Mot denna bakgrund vill verket anföra följande.
Konkurrens är ett medel att uppnå effektivitet på en marknad. En förutsättning för att konkurrensens positiva effekter skall uppnås är att de aktörer som är verksamma på marknaden i fråga i möjligaste mån ges möjlighet att verka under så lika villkor som möjligt.

För att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet mellan privatpraktiserande vårdgivare är det enligt verket väsentligt att yrkeskategorier med samma kompetens behandlas på ett likartat sätt utifrån ersättningssynpunkt. Förutom att förbättra konkurrensförutsättningarna för de privatpraktiserande psykoterapeuterna som inte är läkare skulle en sådan åtgärd även öka valfriheten för patienterna. I Psykiatriutredningens slutbetänkande Välfärd och valfrihet – service, stöd och vård för psykiskt störda (SOU 1992:73) föreslås att möjligheten för legitimerade psykoterapeuter att efter ansökan förtecknas hos försäkringskassan som enskild vårdgivare bör utvidgas till att omfatta terapeuter som inte är legitimerade läkare. Konkurrensverket tillstyrker förslaget om att det borde finnas möjligheter för legitimerade psykoterapeuter att anslutas till det offentliga ersättningssystemet oavsett om dessa är läkare eller inte.

Det pågår för närvarande en översyn och utvärdering av dagens sjukvård, i syfte att lämna förslag till en framtida sjukvård. Detta sker inom ramen för den statliga utredningen Hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, (HSU 2000). Utredningen skall belysa hur framtidens sjukvård skall organiseras och finansieras. Som en del av detta arbete skall utredningen även utreda villkoren för den privata sjukvården.

Utöver att särskilt uppmärksamma HSU 2000 på detta beslut vidtar Konkurrensverket inga ytterligare åtgärder med anledning av Er skrivelse.

Detta beslut har fattats av stf generaldirektören. Föredragande har varit Claes Svensson. I den slutliga handläggningen har också deltagit avdelningsrådet Malmström och byråchef Schuer.

Lennart Göransson
Claes Svensson

Kopia till: Hälso- och sjukvårdens finansiering och organisation, HSU 2000, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Socialdepartementet,

Näringsdepartementet.